Sidor

måndag 16 juni 2014

Utställning i Avesta.

I helgen var det återigen dags för Dalarnas Kennelklubbs internationella utställning i Avesta. Förra året var vi där som utställare när Nikon ställdes ut för första (och enda?) gången, och för tre år sedan var vi där för att spana på olika raser när vi funderade på att skaffa valp (en valp som blev en liten Nikon). I år var vi bara där som helt vanlig publik, bara för att det är roligt att titta på fina hundar.

Vi bestämde oss för att åka igår eftersom det var flest raser vi ville se då. Ollie och Nikon fick följa med förstås. Vädret var fint med strålande sol. Ibland blev det lite för varmt, men då ställde vi oss i skuggan och drack lite vatten. Våra grabbar var väldigt duktiga. De brydde sig inte om de andra hundarna alls och slappnade av och satte sig eller la sig ner när vi stannade någonstans. Väldigt mysigt!

Det bor en varghund eller hjorthund (jag lyckas aldrig skilja raserna åt) på vår gata, och den brukar Ollie så gott som alltid skälla ut av någon anledning, och han började faktiskt muffa och buffa lite när det gick förbi två sådana jättar när vi satt i skuggan och vilade lite, men det var bara vid ett tillfälle och förutom det var han tyst. Det är verkligen imponerande att se de jättestora hundarna!

Som vanligt ropades det ut att folk hade lämnat sina hundar i bilarna. Jag förstår inte att det ska vara så svårt att förstå... Speciellt på en hundutställning där alla är hundmänniskor. Som tur var gick det omkring vakter hela tiden och tittade i bilarna, och om inte ägarna kom när de ropade i högtalarna så slog de sönder en ruta på bilen för att kunna ta sig in till hunden.

Jag tror att det var en eller ett par som fick sina rutor knackade. De sa i alla fall efter några varningar att ägaren hade tre minuter på sig att komma innan de slog in rutan, och stunden senare hördes det hur ett billarm gick igång. Veterinär fanns också på plats och kontrollerade hundarna som satt i varma bilar. De som gör så borde få totalt utställningsförbud tycker jag. Någon måtta får det vara!

Här kommer lite bilder som jag tog. Passa på att förundras lite längre ner över hur platt en borzoi blir när den ligger ner. Det finns liksom inget under pälsen. Den flyter bara ut över marken. Helt galet! Men först några bilder på våra duktiga grabbar! (Och som vanligt kan man klicka på bilderna för att se dem större).


















































































































































































































































































































































































































































































































































































































Inga kommentarer:

Skicka en kommentar